Veckans fördjupning: Straffmyndighet

Det hålls allt fler rättegångar mot barn under 15 år som är misstänkta för brott. Det beror på en ny lag. Men barn under 15 år kan inte dömas till något straff i Sverige. De är nämligen inte straffmyndiga.

Sommaren 2023 kom det en ny lag i Sverige. Den nya lagen säger att barn under 15 år som är misstänkta för allvarliga brott kan vara med om en rättegång i en domstol. Rättegången är till för att avgöra om barnet har begått brottet eller är oskyldig.

En sådan utredning och rättegång av brottsmisstänkta barn kallas bevistalan.

Det har inte fungerat på det viset tidigare. Barn under 15 år är nämligen inte straffmyndiga. Att vara straffmyndig betyder att en domstol kan döma en person om den har begått ett brott.

Sedan den nya lagen kom har allt fler barn under 15 år varit med om rättegångar. Barn som är med om sådana rättegångar kan till exempel vara misstänkta för mordförsök eller till och med mord.

SVT har intervjuat polisen Hanna Paradis. Hon säger att det har blivit vanligare att barn misstänks för allvarliga brott.

– Det speglar den utveckling som vi ser, att utförarna blir allt yngre. Vi griper också fler i dag, säger hon.

Men eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga kan de alltså inte dömas för brotten även om domstolen kommer fram till att barnen är skyldiga. I stället använder socialtjänsten domen för att se till att barnen får rätt hjälp så att de slutar att begå brott.

Text av Felicia Green

Veckans fördjupning: Straffmyndighet

Rättsväsendet

Sveriges lagar bestäms av politikerna i riksdagen. Lagar är som regler som alla i Sverige måste följa.

Den som inte följer lagarna kan dömas i domstol. Vilket straff det blir beror bland annat på hur allvarligt brottet är.

Sveriges rättsväsende består av de som jobbar med att skydda samhället mot brott på olika sätt. Det vill säga: polis, åklagare, domstol och kriminalvård.

Gäller från 15 år

I Sverige blir människor straffmyndiga när de fyller 15 år. Det betyder att de kan bli dömda av en domstol om de begår brott. Vissa politiker vill sänka åldern, men förslaget har fått en del kritik.

15-åringar får inte fängelse även om de döms för ett allvarligt brott. Lagen säger nämligen att straffmyndiga ungdomar ska få snällare straff än vuxna.

Ungdomar som begår allvarliga brott kan få sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Då måste de bo på ett särskilt ungdomshem en viss tid och få hjälp där.

Förr i tiden

15-åringar har varit straffmyndiga i Sverige sedan början av 1900-talet. Innan dess kunde även yngre barn som begick brott få fängelse eller andra straff.

Men 1902 blev det bestämt att gränsen för straffmyndighet skulle vara 15 år. Yngre barn ansågs inte förstå konsekvenserna av sina handlingar tillräckligt bra.

Dessutom blev barnen mer kriminella av att sitta i fängelse.  Lagen 1902 sa därför att både barn och ungdomar skulle få hjälp av samhället om de begick brott.

Barns rättigheter

Barn under 18 år har särskilda rättigheter enligt bland annat Barnkonventionen. Rättigheterna gäller även barn som är misstänkta för brott.

Barn får nämligen inte behandlas på samma sätt som vuxna som är misstänkta för brott. Barn som är misstänkta för brott har rätt till mer stöd och hänsyn än vuxna.

De barn som är misstänkta för brott behöver till exempel inte vänta lika länge som vuxna på att få veta om det blir en rättegång.